Grafisk ordlista A - Ö

En lååång ordlista med termer från grafiska branschen. Här kan du lära dig vad t ex altarskåpsfalsning, appretur eller opacitet innebär. Grafisk ordlista A-Ö är praktisk att ta till när du stöter på ett krångligt ord som har med prepress, tryckning och bokbinderi att göra. Eller för att fördjupa dig i betydelser, härledningar mm. 


Acrobat Reader 
Ett program från Adobe för att läsa PDF-filer.

Additiv färgblandning 
Eller optisk färgblandning, är blandning av färgelement, oftast ljus. Primärfärgerna som används är oftast rött, grönt och blått, RGB

Anfang 
Inom boktryckeri, en inledande bokstav i en paragraf som görs större än texten i övrigt och som ofta görs speciellt utsmyckad, typograferad

Ai
Adobe Illustrator, program för grafisk design, innehåller avancerade ritverktyg, uttrycksfulla och naturliga penslar mm

Altarskåpsfalsning
Ett tryckark som vikts till sex sidor.

Altartavla
Ett tryckark som vikts till åtta sidor

Antikva
Av latin antiquus = gammal. En boktryckarterm för den upprättstående, latinska tryckstilen, till skillnad från fraktur eller gotisk stil och kursiv stil, med eller utan serifer. Antikvan kallas i på franska caractère romain, och på engelska roman type. Termen antikva används ibland endast som samlingsnamn för de stilar som innehåller serifer.

Arkoffset
Tillsammans med rulloffset det vanligaste trycksättet och det används i dag på en mängd olika papperskvaliteter. Man kan köra arktryck i allt från små upplagor till riktigt stora och gemensamt för samtliga är den höga kvaliteten som metoden ger. Arktryck är därför vanligt vid olika typer av reklamtryck, affischer och böcker, inte minst eftersom möjligheterna till avancerad efterbehandling är stora. Kortfattat och kraftigt förenklat kan arkoffsettrycket – som namnet antyder – beskrivas med att man placerar en pall med ark i ena änden av en tryckpress, de matas in i pressen och kommer ut på andra sidan tryckta. Däremellan händer givetvis mycket. Sugmunstycken lyfter ett ark åt gången och för in det i tryckpressen. Där passerar arket ett eller flera tryckverk.Hur många tryckverk pressen har varierar, men vanligast vid fyrfärgstryck är av naturliga skäl fyra. Inte sällan finns det emellertid ytterligare ett tryckverk för att man ska ha möjlighet att trycka en extra dekorfärg eller lack. Pressen kallas då för femfärgare. Vanligtvis trycks arken på en sida i taget, men i vissa flerfärgspressar finns möjlighet att trycka båda sidor samtidigt. Den dubbelsidiga metoden kallas för skön-vidertryckning (efter tyska schön-wieder). I tryckverken ställer man in hur mycket färg de skall ge. Man anpassar även det så kallade mottrycket, det vill säga trycket mellan två cylindrar som papperet passerar.

Bandtyper
Omslagsband. Maskinbunda band: helband, hörnband, ryggband.

Bestruket papper
Ett papper som bestrukits i pappersmaskinen på ena sidan (enkelbestruket) eller båda sidorna (dubbelbestruket). Bestruket papper (Coated Mechanical Reels – CMR), är indelat i tre olika kategorier: 1.) Machine Finished Coated / Film Coated Offset (MFC / FCO). 2.) Lättviktsbestruket – Light Weight Coated (LWC). 3.) Medelviktsbestruket – Medium Weight Coated (MWC). Papperet har en glättad eller matt yta. Bestruket papper används till kataloger, magasin eller reklam. Alla varianter är lämpliga för tryck i heatset. LWC fungerar även bra i djuptryck.

Bibelpapper
Tunt, starkt, opakt (genomskinligt) träfritt papper.

Big
Ett inpressat veck skapat i ett material, exempelvis tjockare papper eller skinn, för att underlätta falsning, det vill säga vikning. För framställning av en big används antingen, då arbetet görs för hand, exempelvis ett falsben, eller, som oftast är fallet hos tryckerier, en speciell big- eller bockmaskin.

Bigning
Bigning kallas den process då man med en rundad egg skapar en inpressning (big) i papper eller annat material för att underlätta vikning (falsning) och för att undvika att sprickor uppstår i pappret då vikningslinjen (falslinjen) går tvärs över papprets fiberriktning. Ett falsben kan användas för att skapa en big vid handfalsning, medan man i tryckerier oftast använder en speciell big- eller bockmaskin. Bigning är en ofta förekommande teknik vid framställning av förpackningsmaterial, speciellt då materialet är tjockare papper och kartong. I dessa fall är oftast bigverktygen inbyggda i tryckpressarna och synkrona med tryckverken så att dekoren hamnar på rätt plats på den vikta förpackningen.

Bildupplösning
Begrepp som används inom arbete med digitala bilder och tryckta bilder. Bildupplösning gäller en enstaka bild, och har inget med skärmupplösning att göra. Inom tryckeribranschen använder man måttet punkter per tum. Ju fler punkter en bild innehåller, desto finare detaljer kan den innehålla. Bör vara 300 dpi för offsettryck (dpi = dots per inch).

Blindprägling
Påminner om blindskrift. En logotyp eller text präglas upp ur pappret med hjälp av en kliché. Det går även att omvänt präglat nedåt i pappret. Kan kombineras med tryck, uv-lack eller folie.

Brailleskrift 
Eller punktskrift används av synskadade eller blinda personer i större delen av världen. Systemet bygger på en rektangel, en så kallad cell, bestående av sex punkter i två lodräta kolumner med tre punkter i varje kolumn. Fyrkanten är inte större än att den täcks av en fingertopp. Skriftsystemet finns för de flesta alfabeten. Vanligt förekommande vid förpackningstryck för läkemedelsindustrin.

Broschyr
Trycksak bestående av åtta eller fler sidor, som binds tillsammans genom ryggklammer eller limbindning. Inom den grafiska branschen skiljer man mellan produkttyperna broschyr och folder (efter engelskans ”fold” = vika). Den senare består av ett tryckark, som tryckts på båda sidor och vikts till fyra, sex eller åtta sidor (ibland mer).

CMS – Color Management System
En process där man försöker se till att samma färger används från bildskärm till utskrift eller tryckning. Detta är mestadels mycket svårt, dels därför att olika tekniker används för att visa färger och dels därför att färgupplevelser är mycket subjektiva.

CMYK
Färgmodell för fyrfärgstryck med subtraktiv färgblandning där primärfärgerna är cyan, magenta och gul samt en så kallad nyckelfärg (key color). I trycksammanhang används nästan alltid svart som nyckelfärg.C = CyanM = MagentaY = Yellow / gulK = Key color / nyckelfärg, vanligtvis svartCMYK och subtraktiv färgblandning används i blandning av färg som läggs på papper eller annan tryckmedia, det vill säga synliggörs genom reflekterat ljus till skillnad från exempelvis datorskärmar som arbetar med emitterat ljus och enbart visar färger i RGB-modell även om den bakomliggande bilden, är skapad i CMYK-färgmodell.Europaskalan är en färgstandard för offsettryck enligt CMYK-systemet.

CTP – Computer to Plate (dator till plåt)
Vid detta förfarande hämtas manuset direkt från författarens alster gjort med något ordbehandlingsprogram, redigeras i datorer, och överförs till slut mer eller mindre automatiskt till tryckplåtarna. Detta är mycket tidsbesparande och ekonomiskt fördelaktigt jämfört med de äldre metoderna.

Cyan
Cyan eller aqua, är en av huvudfärgerna i färgsystemet CMYK. Namnet kommer urprungligen från det grekiska ordet kyanos som betyder blå. Färgen fås genom en blandning av lika stor andel grönt som blått.

DPI
Akronym för dots per inch, bildpunkter per tum (2,54 cm), är en måttenhet för upplösning, främst för ytenheter. En rasterbild är uppbyggd av ett antal bildpunkter (pixlar) och det är antalet sådana per yta som avgör bildens kvalitet. Upplösning är en term som ofta används inom fotografi som anger hur fina detaljer som maximalt kan återges, men egentligen är ppi en mer relevant term.

Dekorfärg
Tryckfärg i en speciell kulör som används inom den grafiska tryckprocessen för att kunna trycka de färger som processfärgerna CMYK (cyan, magenta, gul och svart) inte kan återge tillsammans vid tryck. Dekorfärger kan också användas för att slippa det rastermönster som skapas vid tryck med fyrfärg. Exempel på dekorfärger kan vara flourocerande kulörer (neonkulörer) eller metalliska färger (exempelvis brons eller guld), men också ”ordinära” kulörer. Dekorfärger används exempelvis vid tryckning av text, eftersom man därmed slipper det rastermönster och eventuellt misspass som lätt kan göra texten suddig och svårläst, och i logotyper, där en speciell, exakt kulör efterfrågas. Dekorfärger kan också användas till tonplattor. Vid fyrfärgstryck med extra dekorfärg talar man ibland om ”femfärg”, ”sexfärg” och så vidare.

Digitaltryck
Samlingsnamn på en flora av nya tryckmetoder som kommit fram under den senaste tioårsperioden. Och som ständigt utvidgas med nya maskiner och metoder varje år. Digitaltryck har tidigare använts – och används även idag – framförallt vid små upplagor, men i takt med att tekniken och kvaliteten förbättrats har också möjligheterna ökat. Gemensamt för samtliga tekniker är att hela processen från dator till papper sker utan att det digitala flödet av bild- och textinformation bryts, det vill säga utan att man behöver mellanmedia, exempelvis tryckplåtar och filmer, för att överföra färgen till papperet. Det sker dessutom en ny överföring av information för varje enskilt tryck, vilket innebär att man kan byta ut delar av text och bild på varje enskilt tryck med bibehållen tryckhastighet. Informationen man byter ut kallar man variabeldata och rätt använt så ökar detta värdet på trycksaken mångfaldigt.

Doftlack
Speciallack med olika typer av dofter som citron, jordgubb, kaffe, vanilj…

Duplexbild
Duplex används inom tryckkonsten där en duplexbild är en bild tryckt i två färger, där den ena ofta är svart.

Duplexbild, falsk
En falsk duplex är inom tryckkonsten en gråskalebild tryckt på en färgad tonplatta. De vita färgpartierna i gråskalebilden får tonplattans kulör.

Duplexpapper
Tvåskiktspapper eller papp som består av två skikt av olika fibersammansättning.

EPS – Encapsulated Postscript
Filformat för framförallt vektorgrafik, men används även för rastergrafik. Filformatet används av både Adobe Illustrator och Adobe Photoshop. Det som skiljer EPS från vanlig PostScript är dels krav på att en EPS ska lämna PostScripttolken i samma skick som innan, dels att ett EPS-dokument bara kan bestå av en sida och måste deklarera en ”bounding box”, det vill säga en ruta som begränsar bilden. För rasterbilder finns ett antal användbara funktioner i EPS-formatet. Bilder kan friläggas med urklippsbanor och filformatet kan lagra information om rastertyp, rastertäthet samt överföringskurvor för att kompensera bildens ljushet och toner efter tryckets förutsättningar. EPS-filen består av två delar: dels en (optionell) lågupplöst förhandsvisningsbild, dels en PostScriptdel som kan innehålla både vektor- och rastergrafiska kommandon. Förhandsvisningsbilden är den bild som monteras i layoutprogrammet och är i PICT-format. Moderna layoutprogram som Adobe InDesign kan dock tolka och visa själva PostScript-informationen, med full kvalitet och korrekta färger, vilket eliminerar behovet av en förhandsvisningsbild. Den högupplösta pixeldelen i EPS-bilden kan även JPEG-komprimeras. Bilden får ändå full EPS-funktionalitet. Som namnet antyder är PostScript-koden inkapslad i en fil. Därför att formatet tämligen skyddat, men det betyder också att man inte kan påverka bilden när den monterats på sidan. EPS-formatet är olika för PC och MAC. Adobe Illustrators format .ai var t.o.m. version 10 baserat på EPS, men är fr.o.m. Illustrator CS (version 11) baserat på PDF.

Effektpapper
Papper med särpräglade egenskaper som färstärker intrycket av en folder, en katalog, ett brevpapper eller en förpackning. Det finns bl a kulörta, texturerade, antikrandade, lumphaltiga, pastelltonade, pärlemoskimrande, metalliserade, spegelblanka, fiberflockade, jordnära, punktpräglade, läderpräglade, persikolena eller gummiråa special- och effektpapper.

Europaskalan
Färgstandard för offsettryck enligt CMYK-systemet.

FTP – File Transfer Protocol
Ett av de tidigaste populära filöverföringsprotokollen för Internet. FTP är ett kommandobaserat protokoll för överföring av text och binära datafiler. FTP är på flera sätt ett osäkert protokoll, främst för att lösenord och data skickas i klartext vilket ger en potentiell risk att någon sniffar information från dataströmmen. För att göra filöverföringen säkrare kan man kryptera den med hjälp av SSL eller SSH till exempel genom att köra SFTP. Moderna programvaror använder ett grafiskt eller textbaserat gränssnitt som skal för kommandon.
Fals1.) Strimla av t ex väv eller papper för förstärkning av bokark eller för hophängning av blad.2.) Utböjning vid ryggen av de yttre arken i bokblocket, vanligen utförd i samband med ryggrundning. Kan antingen vara grund fals eller djup fals.FalsningDet plana arkets vikning till avsett format. Se exempel

Finwell
Wellpapp med våghöjd (flute) 3 mm. Kallas även B-well eller B-flute. Lämpar sig för mediumstora förpackningar och emballage.

Folietryck
Folietryck, eller värmefoliering, finns i guld, silver, brons, blått, rött m fl färger. Matt eller blankt. Även som hologramfolie, men även i transparent färg som då liknar en partiell UV- lack.

Font
Ett engelskt lånord som på svenska avser en teckensnittsfil i en dator, medan det på engelska även kan betyda typsnitt. Ordet kom in i svenskan med datorer och fotosättning. I svenska tryckerikretsar försökte man ett tag introducera ordet ”teckensats” istället, men det lyckades inte.

Frilägga
Att framhäva en bild genom att ta bort bakgrunden.

Fyrfärgsseparation
Separation / delning av färger till CMYK innan tryckningen

Färgmängd
När bilden ska tryckas är färgmängden som läggs på i tryckpressen viktig. För lite ger en platt, tråkig och glåmig bild eftersom en del av färgen sugs ned i papperet. För mycket färg, å andra sidan, kan bidra till att mörka partier slår igen och att man får problem med smetning och torktider. Rätt färgmängd krävs alltså. Måttet för hur mycket färg man lägger på i tryckpressen kallas färgdensitet och mäts med en så kallad densitometer

Färgrymd
En färgrymd är en färgmodell med ett särskilt tryckbarhetsomfång av färger. Färgmodellen RGB innehåller till exempel ett antal olika färgrymder: Adobe RGB, sRGB, ProPhoto RGB och så vidare. Varje enhet, till exempel en bildskärm eller skrivare, har sin egen färgrymd och kan endast reproducera färger i sitt eget tryckbarhetsomfång. När en bild flyttas från en enhet till en annan, kan bildens färger ändras eftersom varje enhet tolkar RGB- eller CMYK-värdena enligt sin egen färgrymd. Du kan säkerställa att de flesta färger är samma eller tillräckligt lika för att de ska se likadana ut när bilder flyttas genom att använda färghantering.

Förgyllning
Rygg- eller pärmtryck utfört med äkta guld.

Gemener
Gemener är (särskilt använt om tryckt text) den mindre varianten av alfabetets bokstäver, i vardagligt tal benämnda som de ”små bokstäverna” (a, b, c …). Alfabetets ”stora bokstäver” (A, B, C …) heter versaler.

Grotesk
Grotesk, linjär eller sans-serif är en typkaraktär som uppkom i England i början av 1800-talet under den tid då industrialismen tog fart och man inom typografin, liksom inom konsten, bröt med traditionen och sökte nya uttrycksmöjligheter. Beteckningen ”grotesk” kommer ursprungligen från Tyskland, där man tidigt skapade typsnitt där både versaler och gemener saknade seriffer. Namnet har sedan lånats in till flera språk, bland dem svenska och engelska (grotesque). Exempel på grotesker: Arial, Folio, Futura, Gill Sans, Helvetica, Neue Haas Grotesk, Univers, Verdana.

Grov-well
Wellpapp med våghöjd (flute) 4 mm. Lämpar sig för mediumstora till större förpackningar och emballage. För extra styrka finns olika kvalitéer av mellanskikt (flute) och inner- / ytterskikt (liner). Det finns även dubbel- och trippelwell med två resp tre vågskikt. Tryckmetoden är oftast flexotryck (med en gummikliché).

HTTP – Hyper text transfer protocol
HyperText Transfer Protocol är det kommunikationsprotokoll som används för att överföra webbsidor på informationsnätverket WWW, World Wide Web på Internet. Det ursprungliga syftet med HTTP var att tillhandahålla en metod för att överföra HTML-sidor från webbservrar till webklienter.

Halvfranskt band
Hörnryggband med pärmrygg och hörn klädda med skinn. Pärmsidorna klädda med annat material. Fram- och bakpärmar ansatta med djup fals.

Helklotband
Bokband med pärmen klädd av ett stycke klot.

Heloriginal
När du själv gjort en layout och sättning som du är nöjd med. Detta innebär att vi inte gör någonting – originalet betraktas som klart att använda som det är.

Hologramtryck
Ett s.k. 3D-tryck, hologram eller lentikulärt tryck. Hologramtryck (hologram) är en metod att visa bilder med 3-dimensionell effekt som man ser utan speciellt anpassad utrustning . På backsidan av plastyta som är sammansatt av många små linser, offset trycker man bilder med UV-färg. Det går att visa flera olika bilder på samma yta och vilken bild man ser beror på vinkeln. Med hjälp av 3D-tryck (hologramtryck)har man möjlighet att åstadkomma följande visuella effekter: 3D – bilder med 3-dimensionell känsla. FLIP – två eller tre bilder som skiftar plats med varandra. Animation – steglös bildändring som ger en optisk illusion av rörlighet. Morphing – en bild som steglöst övergå till en helt annan bild. 3D + Flip – kombination av två ovannämnda effekter.

Horunge
Typografisk term för en ensam och ofullständig textrad eller ett ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket. Man skiljer på två typer av horungar. En dubbel horunge är då sista raden i ett stycke hamnar högst upp i en ny spalt eller på en ny sida. En enkel horunge är då första raden i ett stycke hamnar längst ner på en sida eller i en spalt. Den enkla horungen brukar de flesta formgivare idag acceptera, men den dubbla horungen brukar de flesta grafiska formgivare/redigerare göra allt för att undvika. Ordet änka används ibland som beteckning för endera en dubbel eller en enkel horunge. Särskilt betänkligt är det när en ensam rubrikrad står nederst på en sida, och det stycke, som rubriken avser kommer överst (utan rubrik) på nästa sida. Vid omflödning måste detta kontrolleras på alla efterföljande sidor. En obetydlig ändring kan vid komplicerad text få förödande konsekvenser längre fram. Vid god typografi ska horungar inte förekomma. Grundregeln är att ett (del)stycke nederst på en sida (spalt), och ett (del)stycke överst på en sida (spalt) vardera ska omfatta minst två rader (minst den ena ska vara fullständig). De flesta moderna ordbehandlare ser automatiskt till så att detta fungerar rätt, förutsatt att texten markerats korrekt. Att se till att det blir så är ibland annars ett besvärligt typografiskt problem.Hårdbunden bokPärmbok.Häftad bokOmslagsbok.

Häftning
Sammanfattning av vanligen falsade ark.1.) Trådhäftning, arken sys samman med en tråd.2.) Limhäftning, häftning med lim.3.) Klamring, metallhäftning, häftning med metalltråd i ryggen eller från sidan (platthäftning, sidhäftning).Högupplöst bildBildupplösning är ett begrepp som ofta används inom arbete med digitala bilder och tryckta bilder. Bildupplösning gäller en enstaka bild, och har inget med skärmupplösning att göra. Inom tryckeribranschen använder man måttet punkter per tum. Ju fler punkter en bild innehåller, desto finare detaljer kan den innehålla. En bild bör alltid ha tillräckligt hög upplösning för det valda trycket. Tex. 300 dpi för färgbilder, 600 dpi för streckbilder.

ICC-profil
En standard för att beskriva kulöregenskaper på exempelvis skrivare, scanner, skärmar. Inom färghantering är en ICC-profil en uppsättning data som kännetecknar en in- eller utmatningsenhet eller en färgrymd, efter standarder utfärdade av International Color Consortium (ICC).

Indrag
Avståndet från vänstermarginal och första bokstaven i ett textstycke.

Inlaga
En boks eller tidskrifts blad mellan pärmarna eller omslaget.

JPEG
”Joint Photographic Experts Group” är en standard för destruktiv komprimering av digitala bilder, speciellt fotografiska sådana, medelst lokala diskreta cosinustransformer utförda i 8*8-block följt av kvantisering. På rätt sorts bilder kan JPEG ge extremt god komprimeringsgrad med bibehållen kvalitet. JPEG är däremot direkt olämpligt på ritningar eller datorskapade bilder med raka linjer och skarpa kontraster, där kompressionsgraden blir mycket låg om bildkvaliteten inte ska försämras allt för mycket. Förkortningen uttalas oftast ji-pegg på svenska men ibland även jay-peg eller ji-pe-/e/-ge.

Jungfrufiber
Eller nyfiber. Motsats till returfiber, dvs fiber som inte tidigare ingått i en pappersprodukt.

Kapitäler
En versal bokstav med samma fysiska höjd som gemener.

Key-color
Den svarta färgen i Europaskalan. Alltså K i CMYK.

Komplementfärg
Komplementfärg kan man säga är en färgs motsatsfärg. I vissa färgcirklar ligger dessa färger mitt emot varandra. När man blandar dessa två motsatsfärger uppstår en neutralisead ton (grå). Komplementfärger kan användas för att förstärka färgupplevelsen av närliggande färger. Det bör dock tilläggas att de komplementfärger man använder för att neutralisera och komplementfärger man använder för att förstärka närliggande färger med inte överensstämmer exakt. Exempelvis använder man violett för att neutralisera gult, men för att förstärka gult visuellt använder man blått.

Korrektur
Underlag för granskning med avsikt att upptäcka fel eller misstag före tryckning.

Korrekturtecknen
För den som arbetar med korrekturläsning finns ett antal specialtecken för att markera vilka fel man har hittat och vad man vill skall göras. Korrekturtecknen består av lokaliseringstecken och åtgärdstecken. Ett lokaliseringstecken markerar i spalten (texten) var någonstans något skall göras. Det enklaste lokaliseringstecknet är ett lodrätt streck, som dras över en bokstav eller mellan två bokstäver. För att skilja olika lokaliseringstecken kan strecket förses med en ring uppe eller nere, en krok etc. Vill man markera flera bokstäver eller längre delar av raden gör man två lokaliseringstecken och förbinder de två med varandra med ett horisontellt streck. Lokaliseringstecknet upprepas sedan i marginalen där man markerar till exempel vad den strukna bokstaven skall ersättas med eller med ett åtgärdstecken markerar t ex en flyttning. (Att man gör så här är för att inte ändringarna skall behöva skrivas inne i den satta texten, vilket skulle försvåra rättningen.) Anvisningar kan också ges till den som skall rätta texten genom att man skriver kommentarer i marginalen och sedan ringar in kommentaren, vilket enligt praxis betyder att den inringade texten inte skall skrivas in utan bara är ett förtydligande. Förutom tecken där man önskar ersätta en bokstav eller del av texten med något nytt finns markeringar för att ändra ordens ordningsföljd, ändra radernas ordningsföljd, flytta text, öka och minska avstånd, göra nytt stycke, binda ihop två stycken etc. För att ta bort något skriver man en deleatur, vilket ser ut som ett gammaldags tyskt skrivstils-d. (lat. ”deleatur” ”må det förstöras”). Vill man återta en införd ändring gör man en återställningsmarkering genom att man streckar under lokaliseringsmarkeringen i texten (görs ofta med en ”prick-rad”) och också stryker markeringen i marginalen.

Kuvertbotten
Förpackningskonstruktion med självlåsande flikar i botten, behöver ej tejpas.

Kägel
Radavstånd eller kägel avser inom typografin avståndet mellan en textrads baslinje till nästföljande textrads baslinje. Ibland involverar avståndet andra bokstavslinjer. Ett ofta använt förhållande mellan teckenstorleken och radavståndet är 1:1,2. Således bör en text satt med 10 punkter ha ett radavstånd på 12 punkter. Detta förhållande används i regel automatiskt i moderna sättningsprogram för att skapa ett passande radavstånd. Detta förhållande mellan storlek och radavstånd är ofta ifrågasatt. Forskning på området visar att för att uppnå en bra läsbarhet behöver man dessutom ta hänsyn till faktorer som val av teckensnitt samt spaltbredd. Ju större spaltbredd desto större radavstånd fordras för att ögat lätt ska hitta tillbaka till början av nästa rad.

LPI – Lines per inch
LPI (förkortning av Lines Per Inch) är måttenheten man mäter ett rasters täthet i. Ju tätare raster desto bättre kvalitet på en tryckt bild. I den grafiska branschen försöker man gå över till enheten Lpcm (Linjer per cm), men de flesta är mer vana vid lpi. Ju tätare raster desto högre kvalitet på papper och tryckprocess krävs. Obestruket dagstidningspapper klarar inte mer än 85 – 100 lpi. För att trycka med över 200 lpi krävs högbestruket konsttryckspapper. För att trycka en digital bild med god kvalitet och utan att pixlarna skiner igenom rastret krävs att bildens upplösning (ppi) är minst 1,5 och helst runt 2 gånger större än rastertätheten; högre upplösning än så ger inte märkbart högre kvalitet. Eftersom 150 lpi är något av en standardtäthet hos många tryckerier nämns ofta att en digital bilds upplösning skall vara 300 ppi, oftast felaktigt uttryckt som 300 dpi.

Laminering
Plastfilm som applicerad med värme på ett tryckark. Ett bättre alternativ till uv-lack då det är segare, mindre känsligt för repor och fingeravtryck. Finns i matt och blankt utförande. Även med olika effekter som t ex glitter och textur.

Limhäftning
Att limbinda en katalog eller bok (häftning) med lim.

Logotype
En logotype (eller logotyp) ofta förkortat till logga, är en symbol eller grafisk bild som symboliserar ett företag, en organisation eller representerar ett varumärke. En logotype består oftast av en symbol kombinerad med företagsnamnet i en specifik stil och färg; ibland endast av en stiliserad version av företagsnamnet. Logotypen kan tryckas på papper, visas som reklam i TV och på biografer och används flitigt på internet för att bekräfta att en bestämd organisation står bakom en webbplats eller en länk. Logotypen är den bärande delen i ett företags eller organisations grafiska profil, där färgkoder, regler och rättigheter för användande och placering (på brevpapper och visitkort, i annonser, reklam m.m.) anges. I övrigt innehåller den grafiska profilen regler för hur annonser, reklam m.m. ska se ut. Logotypen är en viktig del, men inte den enda, i ett företags varumärke, där även faktorer som t.ex. vilka värden en produkt står för, vad den förknippas med samt vilka känslor företaget/produkten skapar hos potentiella kunder ingår. I Sverige kan logotyper mönsterskyddas hos Patent- och registreringsverket. Det är viktigt när man formger en logotype att den ska vara lätt att förstå på flera språk, lätt att återskapa och känna igen. Samt enkelt att trycka den i svartvitt utan att förlora något visuellt element. Logotyper användes ursprungligen som typer i tryckpressar för att underlätta tryckning. Numera finns den digitalt på företagets informations- eller marknadsavdelning, varifrån den kan överföras till en reklambyrå som anlitats av företaget.

Magenta
Den röda färgen i Europaskalan. Alltså M i CMYK.

Marmorerat papper
Papper eller snittyta som dekorerats med ett marmorliknande mönster enligt en speciell metod.

Melerat papper
Papper eller papp med en liten tillsats av textilfibrer i avvikande kulör.

Microwell
Wellpapp med våghöjd (flute) 0,9 – 1,2 mm. Kallas även F-well eller F-flute. Lämpar sig för mindre förpackningar.

Miniwell
Wellpapp med våghöjd (flute) 1,7 mm. Kallas även E-well eller E-flute. Lämpar sig för mindre till mediumstora förpackningar.

NCS – Natural Color System
Ett internationellt färgbeteckningssystem för att specificera, kommunicera och kontrollera färg inom arkitektur, design, marknadsföring, tillverkning, utbildning och forskning. NCS baseras helt på opponentprocessteorin om hur människan ser färg. Den version som numera används är NCS second edition (NCS S).

Nappning
Oönskad effekt som uppkommer när pappers- eller pappytan slits sönder under tryckningen.

Nyfiber (Jungfru fiber)
Motsats till returfiber, dvs fiber som inte tidigare ingått i en pappersprodukt.

OPI – Open Prepress Interface
Ett produktions- och utmatningsprogram som gör det möjligt att inom prepress arbeta med lågupplösta bilder och sedan byta ut dem mot högupplösta vid utskrift.

Omfång
Antal sidor i en broschyr, katalog eller annan trycksak.

Opacitet
Ett mått på hur ogenoskinligt, eller transparent, ett papper är.

Offsettryck
På den översta cylindern är en tryckplåt fäst som tar upp fuktvatten och tryckfärg. Tryckfärgen sätts av på gummiduken på valsen i mitten, som i sin tur överför färgen till papperet. Underst en mottrycksvals. Så här går det till, i korta drag: Färgen överförs till papperet via en gummiduk, som i sin tur fått färgen från en tryckplåt. Tryckplåten har först exponerats så att den fått partier som avvisar vatten men tar upp färg och andra partier som fungerar tvärtom. I rasterpunkterna fastnar färgen, som överförs till gummiduken och sedan till papperet. Fuktvattnet spelar därmed en stor och viktig roll i den litografiska trycktekniken, eftersom dess uppgift är att se till att endast de tryckande ytorna får färg – och på så sätt ge en problemfri tryckning. För att detta ska vara möjligt måste fuktvattnet ha en låg ytspänning, som gör att fukten flyter ut över de icke tryckande ytorna och därför tillsätts en del kemikalier, i vissa fall alkohol. Kemikalierna styr bland annat vattnets pH-värde och hårdhet. En alternativ metod är torroffset, där fuktvattnet ersätts med ett kemiskt material på tryckplåtens yta.Optiska mittpunktenBegrepp som används i samband med text, bild och kommunikation. Det är den punkt på en yta som ögat uppfattar som mitten. Denna punkt har vetenskapliga undersökningar visat ligger strax ovanför den sanna, geometriska mittpunkten. I de flesta fall tar formgivare hänsyn till den optiska mittpunkten för att disponera och placera objekt på en yta. Till exempel bör en sidas undre marginal vara något större än den övre marginalen.

Outline
Typsnitt med tecken bestående av konturlinjer.

PDF – Portable Document Format
Ett digitalt dokumentformat utvecklat av Adobe Systems och introducerat 1993. Filerna visas på skärm i samma form som de har som utskrivna, så långt skärmens upplösning tillåter.PDF är ett öppet format, vilket innebär att den som vill kan skapa ett program för PDF-framställning. Formatet stöds på många datorplattformar. Allt fler program har också inbyggd PDF-exportfunktion, till exempel OpenOffice.org och Microsoft Word 2007. Den vanligaste läsaren är gratisprogrammet Adobe Reader. Fria alternativ, ofta baserade på Ghostscript eller Xpdf, är vanliga på GNU/Linux. Det vanligaste programmet för PDF-framställning är sannolikt Adobe Acrobat och Adobe PDF Library. Det senare ingår i bland annat InDesign och Illustrator. PDF används i första hand som ett distributionsformat, såväl för visning på skärm som för utskrift och tryck. Då PDF-dokument kan infogas i ett dokument kan det fungera som ett kompaktare alternativ till EPS-dokument. PDF har också blivit ett föredraget format för annonser som skall tryckas i tidningar. PDF är PostScript-baserat, men det är delvis komprimerat och därmed avsevärt kompaktare än såväl .ps- som .eps- och .prn-dokument med motsvarande innehåll (om filer i dessa format komprimeras blir storleken i stort sett den samma som PDF-dokumentets). Liksom PostScript kan PDF innehålla både vektor- och punktbaserad grafik, samt text. All grafik är inbakad i pdf-dokumentet. Det är möjligt att också inkludera alla eller en del av de typsnitt som används i dokumentet, antingen i sin helhet eller ifråga om de tecken som används. Vissa typsnitt finns tillgängliga på varje PDF-läsare och behöver alltså aldrig inkluderas. PDF-dokument kan även innehålla innehållsförteckning, interna och externa hyperlänkar, formulär, samt ljud- och videofiler. Olika färgrymder stöds av formatet.

PMS – Pantone Matching System
Ett referenssystem för angivande av färgnyanser, en färgmodell för dekorfärger. Man utgår alltid från katalogen Color System där 1.114 PMS-färger visas. Dessa färger blandas sedan på tryckeriet från 14 st standardfärger med hänsyn till papper m.m. Systemet finns i avancerade grafikprogram som Illustrator och Corel Draw. Systemet är motsatsen till processfärg där färgen byggs upp av fyra grundfärger, som i färgmodellen CMYK.

Partiell lackering
Ett tunt lager lack som läggs ovanpå valda delar av den tryckta ytan för att dels skydda och dels ge en mycket blank yta. UV-lack kan läggas över valda delar, partiellt, och kallas då partiell UV-lack. Ger en mycket blank yta.

Pixel
Pixel eller bildpunkt är det minsta elementet som en grafisk bild byggs upp av. Ordet pixel kommer av engelskans picture element, där ”pix” är en förkortning av picture. Ofta används förkortningen ”px” och när man talar om pixlar i vardagen så använder man oftast ett SI-prefix, som till exempel megapixel.En pixel kan betraktas som en punkt med viss färg och placering. En datorskärms upplösning kan anges som exempelvis 1024×768, vilket innebär 1024 pixlar vågrätt och 768 pixlar lodrätt. Mängden minne som krävs för varje pixel beror på antalet färger. Hur verklighetstrogen en bild uppfattas beror inte endast på antalet färger och på upplösningen, utan även på upplösningstätheten, eller antalet pixlar per längdenhet.

Perforering
Perforering är en rad av hål för att underlätta separering, till exempel i ett block, eller för att underlätta vikning, exempelvis i en föpackning.

Pergament
Beteckningen pergament kommer från den antika staden Pergamon (nuvarande Bergana i Turkiet). Redan för 2000 år sedan användes detta material som skrivmaterial. Pergament är ett mycket segt material (även om det kan ge intryck av motsatsen) och har lång livslängd. Det framställs av läderhuden från get, kalv eller får. Det måste förvaras torrt, eftersom det expanderar och rör sig vid förändringar i luftfuktigheten.

Plotter
Typ av enklare korrekturutskrift.

PostScript
Ett programspråk med vars hjälp man kan beskriva hur en sida ska se ut vid utskrift, antingen på en datorskärm eller på en skrivare. Det introducerades av Adobe Systems år 1985 och användes först i Apples LaserWriter. PostScript är numera en av tre de facto-standarder för sidbeskrivning för datorskrivare. De andra heter PDF och PCL. PostScript finns även tillgängligt i vissa kopieringsmaskiner och även i grafikprogram till datorer.

Prepress
Prepress (eng. för ”innan press”) är ett samlingsbegrepp inom den grafiska branschen, på allt produktrelaterat arbete före själva tryckningen, som exempelvis typografering, montering och bildrepro.

Primärfärger
En primärfärg är en av de färgtoner man utgår från vid färgblandning. Man använder olika primärfärger vid additiv färgblandning (där varje färg tillför ljus) och subtraktiv färgblandning (där varje pigment tar bort ljus). Vid additiv färgblandning, till exempel inom analog television, använder man oftast primärfärgerna rött, grönt och blått (förkortat RGB). Dagens primärfärger bestämdes från de fluorescerande ämnen som fanns tillgängliga då färg-tv:n infördes på 1950-talet. Men dessa färger minimerar också vitheten hos blandfärgerna. Om man exempelvis blandar G och B får man omnejd vit färg. Man kan av detta förstå att dessa primärfärger inte är identiska med elementarfärgerna, även om de olyckligtvis har fått samma namn. Vid subtraktiv färgblandning, till exempel vid tryck, använder man oftast primärfärgerna cyan (grönblå), magenta (blåröd), gröngul och svart (förkortat CMYK). Dessa färger är framtagna för att minimera svartheten hos blandfärgerna, där K minimerar blandfärgens gråhet. CMY är komplementfärger till RGB.

Processfärger
De fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (CMYK), vilka också kallas det subtraktiva färgsystemet. Systemet används när man trycker färgbilder. Processfärgerna är transparenta, genomskinliga, och läggs i lager på varandra, vilket innebär att varje färglager lyser igenom nästa lager och tillsammans bygger de upp bildens olika kulörer.

Prägling
Blindprägling – påminner om blindskrift. En logotyp eller text präglas upp ur pappret med hjälp av en kliché. Det går även att omvänt präglat nedåt i pappret. Kan kombineras med tryck, uv-lack eller folie.

Punkt
En typografisk punkt är ett mått på tryckbokstävers storlek. Redan på Gutenbergs tid rådde oklarheter om måtten på typerna. Stilgjuterierna i olika länder hade alla sina egna måttstandarder. I grunden var detta en följd av den oreda i måttsystem som rådde ända till metersystemets införande.Så småningom kom man i Europa fram till den s k Berthold-Didotpunkten. Den definierades ursprungligen som 1/72 av en fransk kunglig fot (pied) = 0,324 834 3… m. Detta var storleken på en tämligen normal typ. Senare tog man 1/12 av detta för mera precisa måttsättningar. Slutresultatet blev alltså 1 p = 1/864 av 1 pied = 0,375 965 62… mm. Detta omdefinierades 1973 till 0,375 mm exakt.

Punktförstoring
Ett nödvändigt begrepp att känna till vid trycksaksproduktion på allt papper, men framförallt på obestruket papper, är punktförstoring. Förstoring sker visserligen vid allt tryck men är större på obestrukna kvaliteter än på bestrukna, delvis på grund av det obestrukna papperets råare yta. Fenomenet uppstår i tryckprocessens olika steg: Först överförs rasterpunkterna från digitalform till tryckplåten som i sin tur tar upp färg som förs över till en gummiduk och, slutligen, till papperet. I varje led växer punkternas diameter en aning, vilket får konsekvensen att punkterna – och därmed färgerna – flyter ut och bilden tappar teckning framför allt i de mörka partierna, och detaljrikedomen blir därmed lidande. I praktiken blir bilden oftast för mörk och murrig.
PärmdekorEn dekor på pärm. Vanligen utförd i någon eller några av följande tekniker: guldtryck, blindtryck, färgtryck, intarsia eller applikation.

Pärmficka
Ficka som klistras fast på insidan av pärmen for iläggning av t ex bilagor.

RGB
Förkortning för färgerna rött, grönt och blått, vilka används som grundfärger i additiv färgblandning. RGB och additiv färgblandning används i blandning av emitterat ljus, som i bildskärmar, katodstrålerör och strålkastarljus. En praktisk användning av additiv färgblandning är så kallade HTML-färger (”webbfärger”), där färgerna enligt RGB anges som ett hexadecimalt tal i stället för decimalt.

RIP
Raster image processor, omvandlare av text- och bilddata för utskrift på laserskrivare eller moderna fotosättmaskiner. Rippning kallas utmatningen av filen.

Raster
Ordet kommer från det latinska rastum, att dela upp. Det är en ganska passande beskrivning. Ett vanligt foto är nämligen uppbyggt av sammanhängade toner. Dessa toner går emellertid inte att återge i tryck – en tryckpress klarar helt enkelt inte av det. För att bilden ska bli tryckbar bryter man därför upp den i en mängd punkter, så kallade rasterpunkter som är så små att ögat normalt inte förmår att uppfatta dem. En rastrerad bild ger därför ögat en illusion av kontinuerliga toner av olika styrka. Precis som en ”vanlig” bild.

Rasterbild
Rastrering av bilder är ett sätt att åstadkomma gråskala trots att man bara har tillgång till en enda tryckfärg med en enda färgintensitet. Principen är att man på bilden, till exempel ett svartvitt fotografi, lägger ett tänkt rutnät, antingen med kvadratiska rutor eller bikakemönster, och sedan mäter den totala ljusintensiteten i varje ruta. På motsvarande ruta på rasterbilden fylls en vit likadan ruta med en svart prick av sådan storlek att samma totala ljusintensitet för rutan uppnås. Vid vit färg lämnas rutan tom och vid svart färg fylls den helt. När detta har gjorts för varje enskild ruta i hela bilden har man en rasterbild bestående av olika stora svarta prickar i ett regelbundet mönster. Om bilden betraktas på ett avstånd som är så stort att ögat inte kan se de enskilda punkterna, kommer bilden att uppfattas som en gråskalebild. Man kan även rastrera färgbilder på motsvarande sätt, då krävs tre färger samt svart (fyrfärgstryck) på vit bakgrund för att lura ögat att se alla färger. Oftast är färgerna gul, cyan, magenta och svart.

Repro
Ordet repro kommer från att reproducera något, att man har ett original som ska tryckas i flera exemplar. Bildrepro innefattar färgställning, retusch och anpassning till tryck. 

Ris
Antalsbenämning pa 500 ark.

Rismarkering
Pappersremsa som är instucken i pappersstapeln mellan varje ris.

Rivstyrka
Den kraft som det går åt för att riva ett papper en viss sträcka.

Seglaminering
Plastfilm som applicerad med värme på ett tryckark. Ett bättre alternativ till uv-lack då det är segare, mindre känsligt för repor och fingeravtryck. Finns i matt och blankt utförande. Även med olika effekter som t ex glitter och textur.

Sekundärfärg
Sammanfattningsnamnet på färger som uppstår som ett resultat av blandningar av primärfärger. En blandning av primärfärgerna rött och blått ger till exempel sekundärfärgen violett enligt en additiv färgblandningsprincip.

Serigrafi-lack.
Ger en tredimensionell effekt då lackmängden är extra stor. Även med gliter- och pärlemoreffekter.

Seriff
Seriff, klack eller schattering, är de tvärstreck som avslutar den bokstavsstapel som utgör en bokstav eller ett tecken i en teckenuppsättning. Teckensnitt som innehåller dessa avslutande streck kallas seriffer (serifer), serif-teckensnitt eller antikvor, medan sans-seriffer (sanserifer eller grotesker) är de teckensnitt som saknar dessa avslutande streck. Traditionellt används serif-teckensnitt huvudsakligen i brödtext (huvudtext). Serif-teckensnitten delas in i fyra undergrupper (typkaraktärer): garalder (mediaeval, medievalantikva eller renässansantikva), övergångsform (real eller transantikva), egyptienne (mekaner) och didoner (nyantikva).

Skön-vidertryckning
Vanligtvis trycks arken på en sida i taget, men i vissa flerfärgspressar finns möjlighet att trycka båda sidor samtidigt. Den dubbelsidiga metoden kallas för skön-vidertryckning (efter tyska schön-wieder).

Sprängt snitt
Oregelbundet mönster av fina färgstänk på snittytan.

Stansning
Stansning är en metod för att göra hål i tryckarket eller för att stansa ut konturer – ungefär som vid pepparkaksbakning. Metoden innebär att ett stansverktyg med hålets eller konturens önskade form trycks genom materialet under mothållartryck. Stansen har slipade kanter med motsvarande kontur som det stansade föremålet skall få. Metoden ska göra att inget brott kan uppkomma kring snittytan. Om en mapp eller förpackning ska stansas är linjerna trubbiga / ej skärande där en big önskas, dvs där man vill kunna vika.

Stansverktyg
Användes vid stansning, se ovan

Stil / teckensnitt / typsnitt
Typ eller variant av tecken/bokstavsformat.

Subtraktiv färgblandning
Vissa pigment har förmågan att absorbera delar av det vita ljus som faller på dem. De delar som inte absorberas reflekteras. Cyan, magenta och gult är de subtraktiva primärfärgerna.

Svällning
Eller "trapping" på engelska. För att undvika misspass/glipor i tryck mellan färgytor och bilder. 

Thermo-lack
Speciallack som döljer en text e likn och framträder först då man gnider på lacken.

Typsnitt
Eller teckensnitt eller stilsort avser en uppsättning bokstäver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomgående utseende, och ett gemensamt namn, till exempel Times New Roman, Helvetica, Berling antikva eller Futura. Ett typsnitts karakteristiska utseende skapas av bland annat: Dess speciella proportioner mellan tecknens olika delar. Användningen av mjukare, rundade former eller skarpa och vinkelräta. Kontrasten (eller bristen därpå) mellan tunnare och grövre streck. Formernas slutenhet eller öppenhet. I ett typsnitt kan i många fall ingå olika varianter. Dessa kan vara de olika grundformerna (rak eller kursiv), olika grovlekar eller sorter (fet, mager) eller olika bredder (kondenserad, extrabred etc). Typsnittet kan innehålla många kombinationer av dessa, som kondenserad mager rak eller extrabred fet kursiv. En hel del typsnitt har dock bara ett fåtal sådana varianter eller saknar dem helt. Många typsnitt är uppkallade efter den bokstavstecknare eller (i äldre tid) stämpelskärare eller stilgjutare som skapat dem; till exempel Garamond, Baskerville och Bodoni.

Trapping
Engelskt ord för svällning av färg- och bildytor. Detta för att undvika misspass i trycket. 

Tryckark
Plant ark som innehåller ett eller flera bokark.

Tryckort
Uppgifter om var en trycksak är producerad. Oftast finstilt och snedställt.

Typografi
En bred term för konsten och hantverket att utforma texter, i tryck eller på skärm, så att textens budskap förmedlas på bästa möjliga sätt, och samtidigt är estetiskt tilltalande för läsaren. Det grundläggande typografiska arbetet börjar med att för den text som ska publiceras göra en lång rad val: lämpligt typsnitt, typgrad (storlek), stilsort (till exempel rak eller kursiv), spaltbredd eller radlängd, justering, radavstånd (även kallat kägel). Textens omfång balanseras då mot den yta den har att tillgå, så att marginalerna runt texten blir på lämplig nivå avsett för tillfället. En noggrann typograf lägger också omsorg på att justera mellanrummet mellan orden, liksom avståndet mellan grupper av bokstäver (knipning), eller mellan enskilda bokstavspar (kerning). Ännu fler detaljer gäller avstavningarnas utseende, att se till att rätta versioner av vissa specialtecken (t.ex. citationstecken) används, eller att överväga användningen av särskilda typografiska utsmyckningar, som anfanger. Utöver huvudtexten (ofta kallad brödtext) måste alla sådana val också göras för andra eventuella delar av texten: rubriker, underrubriker, bildtexter, titlar, fotnoter, innehållsförteckningar, register – och dessutom få alla dessa delar att bilda en sammanhållen och effektiv helhet. Här kan också linjer, färger och andra grafiska element komma till användning. (Så har till exempel rubrikerna på Wikipedia en tunn grå linje under sig, för att framträda på ett tydligt sätt.)

Underupplaga
Det antal levererade ex som understiger den beställda upplagan. Kan vara t ex 5%. Ofta förorsakat av ett tekniskt problem uppstått och makulerat en del av upplagan.

Upplösning
1.) Bildupplösning – ett begrepp som ofta används inom arbete med digitala bilder och tryckta bilder. Bildupplösning gäller en enstaka bild, och har inget med skärmupplösning att göra. Inom tryckeribranschen använder man måttet punkter per tum[källa behövs]. Ju fler punkter en bild innehåller, desto finare detaljer kan den innehålla. 2.) Skärmupplösning – upplösningen i datorsammanhang, för bildskärmar, anges i antal punkter horisontellt och antal punkter vertikalt. I och med den tekniska utvecklingen har upplösningen på bildskärmarna ökat med tiden och därför blir skärmar med lägre upplösning allt ovanligare i dagligt bruk. Vanliga format för datorbildskärmar är 4:3 och 16:10, även om TV-formatet 16:9 blir allt vanligare.

Urklippsbana
Med urklippsbanor beskär man delar av bilden så att bara en del av bilden visas genom formen eller formerna som skapas. Man kan skapa urklippsbanor för att dölja oönskade delar av en bild och på så sätt skapa både en bana och en ram för bilden. Eftersom urklippsbanan och bildramen hålls separata, går det att fritt ändra urklippsbanan utan att påverka bildramen. Detta  genom att använda direktmarkeringsverktyget och andra ritverktyg i verktygslådan.

Ursparning
Metod för att maskera tryckfärg eller lack på en yta i en trycksak eller förpackning där det ska appliceras lim.

Utfall
Metod för att undvika att bilder, färgytor mm inte når ända ut i kanten av den färdiga trycksaken. Vid originalframställningen lägges färgytor, bilder m.m. någon eller några millimeter utanför det tänkta skäret eller stanslinjen.

UV-lack
Ett tunt lager lack som läggs ovanpå den tryckta ytan för att dels skydda och dels ge en mycket blank yta. UV-lack kan läggas över hela den tryckta ytan, eller bara över valda delar – så kallad partiell UV-lack.

Variabeltryck
Då man trycker digitalt styrs processen helt digitalt och varje enskilt ark kan därför framställas variabelt såväl avseende text som bild. Allt kan varieras – från datum eller namn på en person till hela textmassan, för olika språk t ex. En eller flera bilder kan bytas ut för att matcha en given målgrupp. Möjligheterna begränsas egentligen bara av två saker: fantasin och pappersformatet som är max A3. En stor fördel med digitaltryck är att startkostnaden är betydligt lägre än för offsettryck, varför detta är ett givet val för små och /eller variabla upplagor. Och en annan bra sak är Print on demand, alltså att det går att ta fram små serier allt eftersom behovet uppstår.

Vattenstämpel
För säkerhetstryck eller extra elegans.

Versaler
Den större varianten av alfabetets bokstäver i tryckt text (ex. A, B, C, …), i motsats till gemener. De skiljer sig från kapitäler, som är stora bokstäver av samma fysiska storlek som gemener, eller som det heter på fackspråk: ”versaler på gemen x-höjd”. På engelska kallas versaltillståndet för upper case, ’övre lådan’, eftersom vid handsättning de versala typerna förvarades i den övre av två typkaster.

Viktal
Det antal vikningar fram och tillbaka under en viss vinkel som en pappersremsa tål innan den går av.

Övertryck
En tryckmetod för att trycka en färg ovanpå en annan, för att undvika eventuellt synligt misspass som lätt kan uppstå då ursparning används. Oftast används övertryck då små eller tunna detaljer skall tryckas, som exempelvis text. Eftersom tryckfärgerna inte är helt ogenomskinliga, kan det uppstå en viss nyansskillnad då de två färgerna trycks ovanpå varandra.

Överupplaga
Det antal levererade ex som överstiger den beställda upplagan.


För att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser placerar vi cookies på din dator, telefon eller läsplatta.

Jag förstår